Strutsfarm
Info
Motståndarna till strutsuppfödning i Sverige har länge haft det svenska kalla klimatet som argument mot uppfödningen. Man var skeptisk över om ett djur från södra Afrika kan överleva i vårt klimat. Men idag vet man att strutsuppfödning fungerar bra även i vårt land. Världens största fågel har kommit för att stanna.
Fakta
Efterfrågan på strutskött är stor, och det finns idag cirka 150 strutsfarmar runt om i Sverige, och cirka nio slakterier som inriktar sig på strutsar. Strutsen föds två centimeter lång och växer en centimeter om dagen till sin fulla längd 2- 2,5 meter. Då väger den 100 kilo som betyder 40 kilo benfritt kött. Köttet, som liknar nötkött men har lika låg fetthalt som annat fågelkött, har kraftigt slagit igenom på den internationella marknaden de senaste åren.
Innan strutsen blir slaktfärdig har den ätit foder, hö, rotfrukter och potatis för cirka 1000 kronor. Om man dessutom vet att en trio djur producerar 50 slaktfärdiga djur per år och att en höna lägger ägg i 40-45 år så ligger avkastning på en hög nivå trots nödvändiga investeringar.
Även strutsens fjädrar har fått en ny marknad i form av dammvippor. Strutsfjädrar tar nämligen bort damm utan att ge statistisk elektricitet vilket uppskattas inom elektronikindustri.
Framtidstrender
Marknaden är långt ifrån mättad och efterfrågan stor. I butikerna är det närmast omöjligt att finna svenskt strutskött och nästan alla tror på goda framtidsutsikter för strutsen uppfödd i Sverige. Handlare, delikatessbutiker och större restauranger vill köpa strutskött. Strutsuppfödning kan i framtiden vara ett lönsamt komplement till mer traditionellt jordbruk.
Du som kanske redan är lantbrukare och har grisar och tjurar på gården kan komplettera befintlig verksamhet med strutsuppfödning.