Starta ett mejeri

Key Info:

200 000 kr - 500 000 kr
Image Two

Har du drömt om att starta en egen verksamhet på landsbygden? De flesta människor dricker mjölk och använder smör, ost och grädde i hushållet. Idag tänker vi inte alltid på varifrån dessa mjölkprodukter kommer, men för inte alltför länge sedan fanns ett mejeri i var eller varannan större by. 

Details

Samtidigt har debatten om närodlat blivit allt hetare och affärerna börjar skapa hyllor med lokala producenter. Undersökningar har visat att konsumenterna är beredda att betala mer för mjölken om pengarna kommer bonden tillgodo.

Att starta ett mejeri handlar om att brinna för "äkta mat" och det lokala. Men samtidigt handlar det om att kunna överleva som jordbrukare. Du kan inte bara vara bonde, du måste vara företagare och entreprenör också.

Frågor innan start

Att vara gårdsmejerist kräver, som allt annat djurbruksföretagande både envishet, klurighet, arbetsvilja (och arbetsglädje) och mångkunnighet. Du måste vara expert på allt från killingsproblem till vallskötsel och- skörd till mjölkhygien och mögelkulturer.

Hur många kor/getter har du idag? Hur ser din lagård ut, går den att använda för mjölkning eller måste den byggas om eller till? Har du ett någorlunda friskt mjölkrum i lagården?
Hur mycket bete och åker har du? Räknar du med att kunna producera allt hö/ensilage själv, eller måste du arrendera/köpa mer mark eller alternativt köpa allt grovfodret?

Några andra frågor som du vill få besvarade:
• Finns det en marknad för lokala produkter?
• Kostnad för kontroller och analyser?
• Vilka krav ställs på en livsmedelslokal?
• Vilka hygieniska krav ställs på personal?
• Vilka godkänner och kontrollerar mitt kök?
• Finns det begagnad inredning att köpa?

Tänker du dig maskin- eller handmjölkning? Uträkningar av dem som kan sånt visar att tidsmässigt lönar det sig inte att mjölka färre än 6 kor/getter med maskin, då går det fortare att handmjölka. Kan du redan göra ost eller har du någon som kan lära dig?

Utrustning för gårdsmejerier

Det bästa sättet att få bättre betalt för sin mjölk är nog att vara sin egen mejerist. Du är öppen både för små som stora kunder. Du kan bara förädla en del av din produktion och lämna resten till mejeriet eller så vill du istället förädla hela din produktion. Varför inte ha ett eget mejerikafé på gården och sälja egen mjölk, ost, feta, yoghurt för att bara nämna något. Möjligheterna är fler än begränsningarna och det är du som bestämmer vad just du vill göra.

Storleken

På marknaden finns både utrustningen och kunskapen. Minimejeriet 500 liter är kapabelt att producera klassiska mejeriprodukter som; konsumtionsmjölk, yoghurt, färskost och grädde. Mini-mejeriet är användarvänligt och mycket enkelt att rengöra och hantera – en perfekt lösning för små och medelstora mjölk-, get- och får gårdar.

Minimejeri 2000 liter har produktionslinjer lämpliga för medelstora mjölkproducenter och mest populära bland kunder. Dessa mejerier är klassiska mini-mejerier, som omfattar mottagning, kylning, värmebehandling, jäsning och förpackning. Mejerierna är utformade för att tillverka olika populära typer av mejeriprodukter såsom; pastöriserad konsumtionsmjölk, chokladmjölk, olika sorter av yoghurt, grädde, gräddfil, keso. vit ost, mjukost, vanlig ost etc.

Dagens småskaliga mejerier är ofta mycket små med en årsproduktion under 5 000 kg per år. Man säljer ofta i egen gårdsbutik men även till lokala handlare i bygden. Det finns dock ett antal gårdsmejerier som är väl etablerade på marknaden.

AdobeStock 271759777 1

Varför eget gårdsmejeri?

Anledningarna till att man vill vidareförädla mjölk på gården kan vara många, ofta för att man tycker det känns naturligt och att man vill utveckla sin gårdsverksamhet. Brinnande intresse är grunden för att man skall lyckas. Här nedan finns en sammanställning vad de olika bönderna hade för motiv.

• Få ett mervärde av den producerade mjölken
• Utmaning att börja med något nytt
• Få en bättre lönsamhet på gården
• Skapa sysselsättning på gården
• Intresserade av gammalt hantverk
• Komma nära konsumenterna
• Miljövänligt med närproducerat

Marknaden

Konsumenten har alltid haft en stark ställning när det gäller utbudet av varor i butiken, de är ju alltid dem i slutänden som skall köpa varan. Det har alltid funnits ett stort utbud av produkter från olika företag bredvid varandra i butikshyllorna i Sverige. Men med dagens samhälle där de stora mejerijättarna breder ut sig på en marknad med produkter som mer och mer känns som ”vanliga dagligvaror”, söker sig nu konsumenten istället till nya unika produkter som känns mer genuina. Dessa produkter som ofta betecknas som lyxprodukter vill konsumenterna ha pga. att dessa ofta är handgjorda och närproducerad enligt ekologiskt tänkande.

Konsumenten får även fler fördelar med att handla lokalt genom att man ofta får en färskare produkt som inte är massproducerad och utan konserveringsmedel. Köparen får dessutom direkt information av säljaren om produkten. De är med detta som dagens små gårdsmejerier har sin möjlighet att fånga en del av jättarnas marknad.

Tendenser

Fler och fler gårdar säljer egen mjölk alternativt förädlar den till ost eller andra produkter. Framförallt handlar det om ett ökat intresse bland konsumenter att köpa närproducerat, samtidigt som lantbrukarna får låga priser för sin råvara.

Trots de många fördelarna med att starta sitt eget mejeri är det också mycket som behöver göras innan försäljningen kan starta. Suget efter närproducerat har gjort det möjligt. Konsumenterna vill veta var mjölken kommer ifrån och väljer mjölk som kommer just från en gård nära dem.

Kunderna är främst krogar och butiker i större städer, samt turister som under sommaren besöker gårdsbutiker. Ekologiskt, närproducerat, inga tillsatser och hantverksmässig produktion är främsta marknadsföringsargument och det är mervärden som det går att ta betalt för.

Det kostar rätt mycket att producera mejeriprodukter i ett gårdsmejeri och ska man få lönsamhet så måste man våga ta betalt.

Starta en verksamhet med livsmedelsförädling - regler

Enligt Livsmedelslagen får livsmedel inte hanteras yrkesmässigt i annan lokal än livsmedelslokal. Det är alltså inte tillåtet att använda sitt eget kök hemma om man vill förädla livsmedel till konsument. Om man beslutar att försäljning endast skall ske i egen gårdsbutik eller liknade (direkt till konsument), behöver man ej ansöka om ett stadskontrollmärke. På detta sätt kan en liten enklare lokal godkännas av kommunens tillsynsmyndighet.

Om man istället även vill sälja sina produkter till en grossist eller detaljist, ställer myndigheterna lite högre krav. Då kräver myndigheterna att ett statskontrollmärke utfärdas till företagaren. Detta kontrollnummer måste finnas på alla mejeriprodukter som säljs hos en detaljist. Därigenom skall vem som helst enkelt kunna kontrollera att produkten är tillverkad i en godkänd anläggning.

AdobeStock 106616288 1 1

Skillnaden mellan livsmedelslokal och mejeri

Definitionsmässigt är det ingen skillnad på ett mejeri och en livsmedelslokal. I en livsmedelslokal kan framställningen ske av flera olika produkter så som fisk, kött, ägg och mjölk, medan ett mejeri endast hanterar mjölk och mjölkprodukter. Ett livsmedelskök producerar i allmänhet direkt för konsument och styrs av lagstiftningen om lokaler, medan mejerier även faller under föreskrifterna för hantering av mjölk.

Tillstånd

För att bedriva en verksamhet med livsmedelsförädling i en godkänd livsmedelslokal behövs ett tillstånd. I vissa fall krävs även ett s.k. stadskontrollnummer för att kunna sälja på marknaden. Tillstånd för lokalen söker man hos sin lokala myndighet, d.v.s. kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. Kommunen beviljar även tillståndet och inspekterar verksamheten före start och senare även under produktionen.

Livsmedelslokalen får inte tas i bruk förrän den har kontrollerats och godkänts. Om försäljning sker på annat sätt än direkt till konsument skall ansökan om stadskontrollmärke lämnas in till livsmedelsverket.

Tillsyn

På småskaliga mjölkanläggningar är det den lokala myndigheten, d.v.s. kommunen, som utövar tillsynen. Tillsynen är till för att kontrollera att gällande lagstiftning följs. Inspektören kontrollerar bl.a. att livsmedlen hanteras på ett hygieniskt godtagbart sätt, samt att lokalerna rengörs och underhålls. Genomgång av egenkontrollprogrammet och riskanalysen HACCP ingår också i inspektörens kontrollista.

För att underlätta för inspektörerna är det bra att ha alla papper till hands i en pärm och se till att egenkontrollen verkligen har dokumenterats. Tillsynen från kommunens kontrollanter skall ske minst en gång per år. Vid kontrollen kontrolleras hela verksamheten med provtagningar av råvara, färdig produkt och vatten för analys.

Lokalens uppbyggnad

Vid planering av en livsmedelslokal är det viktigt att tänka på vilken förädling man tänkt sig att göra och hur den skall utförs i lokalen. Man bör tänka igenom alla steg som skall utföras innan produkten är paketerad och lagrad i kyl eller frys. Dem olika momenten som utförs får ej korsa varandra så livsmedlet eller den färdiga produkten förorenas av smutsig vara.

En livsmedelslokal får godkännas endast om lokalens konstruktion, utformning och inredning är sådan att en god livsmedelshygien kan upprätthållas med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Detta är mycket viktigt att tänka på när planeringen av lokalen utförs.

Man bör därför göra flera skisser med förslag på olika lösningar som sedan rådgivare eller kunnigt folk i branschen kan granska. Man kan även vända sig till miljö- och hälsoskyddskontoret med sina frågor och ritningar. Det är viktigt att man kontaktar sin lokala inspektör så tidigt i planeringen som möjligt för att undvika misstag, de är ändå denna person som i slutänden skall godkänna lokalen.

Det är alltid billigare att ändra i ritningen än att bygga om lokalen i efterhand! Mer om ritningar och godkännandeprövning kan läsas på www.slv.se

Fler saker att tänka på

Innan man tar det slutliga beslutet att starta en verksamhet med livsmedelsförädling finns det en rad saker man bör kontrollera att man gjort och tänkt igenom, innan själva bygget kan dra igång. De mest framgångsrika verksamheterna börjar oftast i liten skala med billiga välplanerade lokaler, för att senare utöka successivt. Listan nedan kan göras mycket längre efter vilka förutsättningar man har på den specifika gården. En tydlig affärsplan med flera delmål är ett måste!

• Kontrollera närområdet om du kan få draghjälp mot liknande mål.
• Ta kontakt med din lokala miljöinspektör på kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. Detta bör göras i så tidigt planeringsstadium som möjligt för att undvika misstag och för att skapa en god relation med inspektören.
• Praktisera gärna på ett mejeri några dagar och gå gärna en förädlingsutbildning.
• Använd rådgivare för att göra en marknadsundersökning så avsättning finns för dina produkter. Bidragsmedel för detta ändamål finns att söka hos jordbruksverket.
• Ta kontakt med detaljisterna som skall säja dina produkter och kontrollera deras krav på leveranssäkerhet, förpackning m.m.
• Skall jag bygga i ny byggnad, eller finns det en befintlig lokal som kan användas.
• Bygg inte för små lokaler.
• Ta kontakt med en specialist som gör slutritningen och kontrollerar så inget har glömts bort. Det är lätt att man blir hemmablind!
• Sök efter inventarier som behövs för din verksamhet, nya maskiner är ofta mycket dyra och en viktig del vid starten är att hålla kostnaderna låga.
• Har du gjort bygganmälan. (Bygglov krävs vid nybyggnad).
• Kontrollera med kommunen om du behöver miljötillstånd för din verksamhet.
• Kontrollera vart ditt avloppsvatten och ditt avfall får ta vägen, fråga kommunen.
• Ta vattenprover så du säkert vet att ditt vatten är godkänt.
• Ta kontakt med kommun, länsstyrelsen och jordbruksverket för att hitta investeringsbidrag och liknande.
• Marknadsföringen av produkten är en av de viktigaste bitarna i försäljningen.


Features

Location:

Våra partners

expoweralogo             framtidsutveckling logo          tipsom.se