Bemanningsföretag för utländsk arbetskraft
Key Info:
Många företag brottas idag med stor brist på arbetskraft. Företagen har helt enkelt svårt att hitta människor som bor i detta land och som vill jobba inom vissa branscher. För att hitta personer som är villiga att jobba anlitar många företag arbetskraft från andra länder. Det handlar både om europeiska medborgare och om människor från andra delar av världen.
Info
För att underlätta för svenska arbetsgivare har det under senare år blivit allt vanligare att rekrytera via bemanningsföretag, men fler och fler väljer också att anlita egenföretagare eller entreprenörer från andra länder.
Bakgrund
Sverige är en del av en globaliserad värld där olika länders ekonomier och arbetsmarknader blir alltmer sammanlänkade. Den svenska konjunkturen är i ökande grad beroende av vilka politiska beslut som fattas i andra länder. Med en ekonomi som blir allt känsligare för yttre påverkan är det viktigt för svenska företag att snabbt kunna anpassa sin produktion och personalstyrka efter vad som efterfrågas. Mot denna bakgrund har bemanningsbranschen expanderat.
Utlandsrekrytering är dock inte helt okontroversiell och dess negativa aspekter har ofta varit föremål för diskussion i media. Svenska arbetstagare har utmålats som förlorare i sammanhanget, då de blivit utsatta för ”lönedumpning”. De som dock oftare porträtterats som förlorare är de utländska arbetstagare som fått arbeta under oacceptabla arbetsvillkor.
För att starta ett bemanningsföretag och förmedla utländsk arbetskraft måste du behärska bemanningsbranschen samt veta hur man hanterar rekryteringar och anställningar på ett korrekt sätt, i enlighet med kollektivavtal, lagar och andra regler.
Att starta bemanningsföretag
Att starta bemanningsföretaget är ju relativt enkelt, det är precis som att skapa vilket företag som helst. Utmaningen är egentligen att komma in på marknaden.
De investeringar du behöver är kontor, hemsida och en del reklam. Lyckas du hålla dig under priset som de stora bemanningsföretagen finns det en extra anledning till att företagen väljer dig.
Du börjar med att skicka runt erbjudanden till tilltänkta företag (som söker efter folk) och anställer personal när kontrakt skrivs på. De stora bemanningsföretagen erbjuder inte mer än det ett litet nystartat kan. Kunderna vill ju bara ha pålitlig arbetskraft och du får ju lika bra arbetskraft om du erbjuder dem lika lön.
Stora företag skickar oftast inte ut allmänna förfrågningar när de behöver ha extra folk, utan de har redan gjort upp med en leverantör genom ett ramavtal. Så om du lyckas få till ett ramavtal med ett företag, då finns det pengar att tjäna!
För att räkna ut hur mycket du ska ta för en arbetstagare, så måste du följa bransch standarden. Du kan inte ta för mycket - då blir du för dyr. Men du kan heller inte ta för lite - då har du ju inte råd att betala lön. Du måste alltid tänka på att det är ju inte bara lönen som kostar på en person. Du kanske ska stå med en mobiltelefon? Dator? Försäkringar? Dessutom måste du ju stå för arbetsgivaravgifter.
Tjänster som bemanningsföretag förmedlar är generellt dyrare för företag och kostar mer än vanliga anställningar. Fördelen är att man slipper anställa, hyra eller betala för icke levererat resultat.
Hur bra lyckas du med ditt bemanningsföretag beror en hel del på hur duktig du är att sälja in din personal till kunderna och sen även hur duktig du är att få tag på rätt personal i utlandet. Har du kontakter där sedan tidigare blir det mycket lättare. Bemanningsföretaget passar framför allt dig som har väldigt bra nätverk.
Bemannings- eller rekryteringsföretag?
Bemanningsföretag rekryterar och hyr ut personal till andra företag. Företagen måste alltså både rekrytera arbetskraften i fråga och själva anställa den för att sedan kunna hyra ut den till andra företag. Det är själva anställningsförhållandet som skiljer ett bemanningsföretag från ett rekryteringsföretag. Rekryteringsföretag är ett företag som hjälper andra företag med rekrytering av nya medarbetare. Företaget hjälper alltså endast till att hitta arbetskraft som efterfrågas av ett kundföretag, varefter den anställs av kundföretaget.
Så fungerar det
Du har 2 olika typer av aktiviteter – ”arbetsförmedling” där du låter arbetsgivaren betala en slant för att du hittar de personer och hjälper företaget att anställa. Ofta tar du in CV från arbetssökanden och döljer namn o kontaktuppgifter och skickar vidare till arbetsgivarna och de betalar en slant om de skall intervjua och/eller anställa. Eller så litar arbetsgivaren på dig och du anställer åt dem.
Annat sätt är att du anställer säljarna i ditt företag. Och du hyr ut dem. Du betalar då arbetsgivaravgifter, sköter kontakter med skatteverket, skickar ut lönebesked, betalar ut lön, osv. Arbetsgivarna fakturerar du en gång i månaden och de betalar dig.
De två varianterna innehåller olika möjligheter och olika grader av risker. I första fallet är det enklare men ger pengar bara en gång. Om du inte får volym kan du inte leva på det och du måste få x antal nya uppdrag varje månad för att överleva. I andra fallet kan du få pengar under längre tid och det räcker med färre rekryterade men om företaget du hyr ut till inte betalar av någon orsak finns det högre risker.
Krav
Olika regler gäller beroende på varifrån och hur man anlitar utländsk arbetskraft. Det är väldigt viktigt att du är bekant med vilka villkor som gäller för anställning, och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Det handlar både om vilka rättigheter och vilka skyldigheter som arbetsgivare respektive arbetstagare har i ett anställningsförhållande. Otydlig kommunikation, språkliga barriärer och okunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar riskerar att leda till missförstånd, vilket kan få olyckliga konsekvenser.
Om bemanningsbranschen
Bemanningsföretagen hjälper kundföretag att matcha sitt personalbehov med kompetent arbetskraft. Finns inte arbetskraften inom landet är en lösning att rekrytera arbetskraft från utlandet. Mot bakgrund av den fortsatta globaliseringen är det rimligt att anta att bemanningsbranschen kommer fortsätta att expandera.
Utlandsrekryteringen av arbetskraft till Sverige, från både europeiska och utomeuropeiska länder är fortfarande begränsad. Den verkar vara koncentrerad till i huvudsak följande yrkessektorer; byggbranschen, jordbruksbranschen, hotell‐ och restaurangbranschen, IT‐branschen och vårdbranschen.
Det finns ett starkt samband mellan yrkessektorn i fråga och de länder varifrån den utländska arbetskraften rekryteras. Inom vårdsektorn rekryteras arbetskraften ofta från vad som i denna rapport definieras som centraleuropeiska länder, d.v.s. från Ungern, Slovakien och Tjeckien. Inom byggsektorn rekryteras arbetskraften ofta från baltländerna Lettland och Estland. Inom båda sektorerna är dock Polen det land från vilket arbetskraften främst verkar rekryteras från.
Inom IT‐branschen, bärplockningsbranschen (en del av jordbrukssektorn) och hotell‐ och restaurangbranschen verkar den utländska arbetskraften huvudsakligen rekryteras från länder utanför EU/ EES.
Rekryteringsstrategier
Huvudanledningen till att man väljer att rekrytera arbetskraft från utlandet istället för inhemsk arbetskraft är att den efterfrågade personalen inte finns inom Sveriges gränser. Rekryteringsstrategierna varierar beroende på inom vilken yrkessektor arbetskraften efterfrågas. Utländska läkare och annan vårdpersonal har i många fall rekryterats genom ”rekryteringsresor” anordnade av Sveriges Kommuner och Landsting, där rekryteringen skett på plats i länderna.
Inom It sektorn är det vanligt för ingenjörer och dataspecialister att komma till Sverige via en internationell koncern inom vilken en svensk arbetsgivare ingår.
Bemannings‐ och rekryteringsföretagens roll i rekryteringen av utländsk arbetskraft verkar vara störst inom byggbranschen och bärplockningsbranschen. I vissa fall handlar det om utländska bemanningsföretag som utstationerar byggarbetare och bärplockare till Sverige.
Inom alla yrkessektorer är ”kompisrekrytering” vanligt förekommande, d.v.s. att en utlandsrekryterad arbetstagare rekommenderar Sverige som land eller sin svenska arbetsgivare för någon i sin bekantskapskrets i hemlandet.
Att söka arbetstillstånd
Medborgare i länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige måste inneha arbetstillstånd. Arbetstillståndet måste vara klart och infört i passet före inresan till Sverige. En rekommendation är att du kontrollerar vad som står i passet och tar en kopia på detta.
Arbetstillstånd beviljas förutsatt att det finns ett behov av arbetskraft och att sådan inte går att få tag på i Sverige, EU eller EES och under förutsättning att en del andra villkor är uppfyllda. Bland annat att man har fått skriftligt erbjudande om arbete, att arbetstagaren kan försörja sig på arbetet och att anställningsvillkor ligger i nivå med gällande kollektivavtal.
Dessutom ska arbetet vara av sådan omfattning av lönen är minst 13 000 kronor per månad. Anställningserbjudandet skickas till arbetstagaren som ansöker om arbetstillstånd och bifogar erbjudandet. Huvudregeln är att tillstånd söks från arbetstagarens hemland. Ansökan kan lämnas in elektroniskt via Migrationsverkets webbplats eller på en svensk utlandsmyndighet. I vissa fall kan också en arbetstagare söka arbetstillstånd i Sverige. Ansökningsavgiften är cirka 2 000 kronor. Tillståndet ges för den tid anställningen omfattar, dock för maximalt två år åt gången.
Arbetstillståndet gäller enbart för det yrke och den arbetsgivare som ansökan avser. En arbetstagare måste därför söka nytt arbetstillstånd om du/arbetsgivaren erbjuder honom eller henne en ny anställning inom ett annat yrke. Omfattar arbetet mer än tre månader måste arbetstagaren också inneha uppehållstillstånd i Sverige, vilket man ansöker om på samma blankett som arbetstillstånd.
Socialförsäkringar
Den som arbetar i Sverige med giltigt arbetstillstånd samt uppehållstillstånd har rätt till så kallade arbetsbaserade sociala förmåner, vilket bland annat innebär rätt till sjukpenning, föräldraförsäkring, pension samt arbetsskadeersättning. En arbetstagare anses arbeta i Sverige om arbetsplatsen här i landet utgör dennes primära arbetsplats. Det är Försäkringskassan som gör denna bedömning.
Om arbetstillståndet är kortare än ett år har arbetstagaren inte rätt till ersättning för sjukvård med mera. Därför är det viktigt att arbetstagaren har tecknat en sjukförsäkring i sitt hemland inför uppsökande av sjukhus eller tandläkare
Varar anställningen och är arbetstillståndet utfärdat för en längre period än ett år anses istället arbetstagaren vara bosatt i Sverige och omfattas därmed av de socialförmåner som gäller för andra bosatta i Sverige, innebärande rätt till ersättning för sjukvård, tandvård, föräldrapenning, bostadsbidrag med mera.
