Att odla ekologiskt i eller nära staden

Ett stort stadsbruksprojekt i södra Sverige har nyligen avslutats. Målet har varit att ta fram modeller för att skapa jobb och höja livskvaliteten genom odling i städer och göra dessa ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. Många driftiga företagare jobbar efter ett ekologiskt eller miljövänligt koncept. När man ska odla kommersiellt i staden finns det många saker att tänka på. Här följer en checklista som är baserad på erfarenheterna från projektet.

Intresset för stadsodling ökar kraftigt. Med stadsbruk menas kommersiell odling i staden. Stadsodling och stadsbruk kan bidra till ökad livskvalitet, gröna mötesplatser, social integration och skapa nya jobb. Odling i staden kan också ge fler människor tillgång till lokalproducerade livsmedel samt öka kunskapen om odling och matproduktion. Det finns stora möjligheter till samarbete mellan stadsbruksföretag och vanliga lantbruk och trädgårdsföretag, som kan leverera produkter och tjänster till stadsbruksföretagen.

Komma i gång

En odlare som vill starta upp att odla ekologiskt, med eller utan KRAV-certifiering, är naturligtvis intresserad av att marken behöver kortast möjliga tid för omställning. Helst att det är möjligt att kunna sälja produkterna som ekologiskt certifierade eller som ”odlad enligt ekologiska principer” från första dagen. Det är normalt två års omställningstid innan en mark (och därmed produkterna) kan certifieras som ekologisk. Det finns dock undantag om man kan dokumentera att marken tidigare skötts enligt ekologiska principer.

Några frågor som en ekologisk odlare troligen önskar svar på:

  • När användes senast kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel?
  • Går det att omedelbart certifiera odlingen som ekologisk?
  • Vilken eller vilka jordarter finns på fältet?
  • Vad har odlats där innan?
  • Har det tagits jordprover och gjorts en växtnäringsanalys?
  • Hur kommer fältet vara förberett när jag ska börja odla?
  • Är det mycket sten på fältet?
  • Finns det skadedjur i området och hur ska de stängas ute eller skrämmas bort?

Om det finns stora mängder med sten från ca 4-5 cm i diameter och uppåt underlättar det mycket för en odlare om marken innan uppstart av odling blir stenplockad med en maskin som forslar bort stenen. Alla odlare måste kunna minimera skador på grödorna av skadedjur. Det glöms ofta bort att större skadedjur som kaniner, harar och rådjur kan skada grödorna. Därför måste en bedömning göras om dessa djur finns där redan eller i närheten och kommer lockas dit vid uppstart av odling. Även om det rör sig mycket människor och hundar vid fältet under hela dygnet kommer kaninerna med säkerhet inte låta sig skrämmas bort. Om en eller flera av dessa djur finns redan där eller i närheten, vem ska bekosta uppsättning av staket för att stänga dem ute?

Främst kråkfåglar och duvor ställer ofta till med stor skada på framförallt nyplanterade plantor, ärtor och bönor. Även småfåglar kan bli ett stort gissel under perioder. Vid odling i eller nära staden på större ytor glöms det ofta bort att mängden fåglar kan vara större i staden än på landsbygden. Det är oftast inte möjligt att skrämma bort fåglarna med höga ljud nära en tätort, det finns dock elektroniska skrämmor som härmar rovfåglar som kan vara värda att testa. Normalt används fiberduk, fibernät eller fågelnät beroende på gröda, anpassat till när på säsongen respektive duk eller nät är lämpliga att använda. Det finns också olika typer av fågelskrämmor.

Platsen och läget

  • Hur har marken använts tidigare?
  • Finns det förhöjda halter av tungmetaller eller andra föroreningar i jorden? Vissa städer hyr inte ut mark för odling som inte är godkänd som odlingsmark.
  • Är marken kommunal, privat eller ägs den av staten?
  • Olika regler gäller beroende på vem som är markägare.
  • Är marken klassificerad av kommunen som jordbruksmark, kvartersmark eller allmän platsmark? Klassificeringen har betydelse för hur marken kan användas. På allmän platsmark ska allmänheten ha tillgång till marken och det blir därför begränsningar för hur marken kan odlas.
  • Är marken med i den kommunala översiktsplanen eller finns den inom detaljplanelagt område?
  • Vad finns det i så fall för ändamål eller planering för marken?
  • Hur länge kan man förvänta sig att kunna få odla på marken?
  • Kommunens förvaltning som ansvarar för markfrågor kan hjälpa till att hitta lämplig odlingsmark. Finns det några andra restriktioner?
  • Är marken med i kommunens naturvårdsplan och vad gäller i så fall, finns det strandskydd eller något annat skyddsvärt kring marken?
  • Är det lämpligt avstånd från fältet till trafikerade vägar, bebyggelse och annan verksamhet? Tänk på tillgängligheten med tanke på hur marken ska användas. Det behövs tillfartsvägar för bilar och traktorer. Även om det ska vara småskalig fritidsodling behövs det traktorer och maskiner för att ta marken i bruk. Tillgång till vatten, lokaler etc. Se senare avsnitt.
  • Hur ser platsen och läget ut ur ett socialt perspektiv? För att skapa sociala mervärden är det viktigt att det är en trevlig plats att vistas på, med avseende på omgivning, vind, skugga, buller, naturvärden, rekreation med mera.

Att odla ekologiskt 2

Odlingsjord och odlingsvärde

  • Vilken slags jord finns på platsen? Man kan ta jordprover för att analysera till exempel jordart, mullhalt, växtnäringsstatus och pH.
  • Är jordstrukturen lucker eller packad och hur mycket daggmask finns i jorden?
  • Är jorden lämplig för grödorna som man vill odla? Det bör generellt vara relativt lätt jord, utan för mycket lera, för att odla olika grönsaker. Många kål-växter trivs på lite tyngre jordar, medan rotfrukter behöver lättare jordar.
  • Hur är fältets inre arrondering, det vill säga hur ser fältet ut? Finns det brukningshinder i form av brunnar, stora stenar och ledningsstolpar, finns det höga träd och buskar som skuggar etc.?
  • Är det mycket sten i jorden kan den vara mindre lämplig för grönsaksodling. Sten kan plockas maskinellt men det är en stor kostnad och stenen behöver placeras någonstans.
  • Är marken tillräckligt dränerad eller behöver dräneringen förbättras?
  • Hur har marken använts tidigare? Vad har odlats tidigare? Hur snabbt kan jorden tas i bruk?
  • Hur snabbt kan odlingen certifieras för ekologisk odling? En mark med långliggande gräsvall kan enkelt plöjas upp men det kan finnas mycket ogräs i marken och skadedjur i området. Det kan behövas en uppstartsperiod första säsongen genom till exempel halvträda, ogräsbekämpning genom upprepad jordbearbetning och gröngödsling.
  • Behöver marken jord-förbättras innan den tas i bruk, med kompost eller annan gödsling för ekologisk odling?
  • Hur mycket ogräs finns det på fältet? Olika slags ogräs kräver olika strategier, det kan till exempel handla om fleråriga rotogräs och ettåriga fröogräs.
  • Finns det skadedjur, till exempel kaniner, rådjur, sniglar och knäppar-larver?

Vatten

Tillgång till vatten och bevattning är nödvändigt i de flesta fall, som komplement till den naturliga nederbörden. Vatten kan finnas antingen som en anslutning till kommunalt vatten, från en damm eller å, från en borrad brunn eller från en vattentank med uppsamlat regnvatten eller annat vatten. Om man använder ytvatten från dammar och åar är det viktigt med den hygieniska vattenkvaliteten.

Det finns regelverk för livsmedelssäkerhet som är viktiga vid bevattning. Man kan till exempel inte använda ytvatten från dammar och åar hur som helst för bevattning av grönsaker för färsk konsumtion.

Vatten och bevattning kostar pengar. Kolla upp om vatten ingår i markhyran eller om odlaren ska betala för det. Framförhållning är viktig, det kan ta lång tid att skapa en långsiktig vattenlösning och det kan behövas tillstånd för större vattenuttag.

Infrastruktur – vägar, ytor, växthus, el

Det behövs vägar och gångar inom fältet, för odling, transporter och för besökare. Det behövs också tillfartsvägar för bilar för leveranser och för traktorer för jordbearbetning och odlingsarbete. Det kan behövas särskilda ytor för att parkera cyklar och bilar, samt hårdgjorda ytor och vändplatser för bilar och maskiner. Det kan bli nödvändigt att sätta upp ett staket runt odlingen som skydd mot skadedjur och hundar. Vem ska betala för det?

Det kan krävas bygglov för höga staket. Det kan behövas odlingstunnlar eller växthus för att dra upp plantor och odla i. Detta kräver normalt bygglov inom detaljplanelagt område. För odlingstunnlar och växthus behövs det som minst tillgång till vatten, men gärna även el. Runtom tunnlar eller växthus behövs plana hårdgjorda ytor för att ge utrymme för transporter och leveranser.

Det är en fördel om det finns tillgång till el även för till exempel arbetsbodar, arbetslampor, elektriska verktyg, vattenpumpar, mobilladdare etc. Erfarenheter har visat vikten av att så mycket som möjligt av infrastrukturen finns på plats innan man börjar odla.

Redskap och maskiner

Det behövs redskap och maskiner som är anpassade till odlingens storlek och omfattning. Även om en odling bedrivs i liten skala, och mycket av arbetet görs för hand med enkla handredskap, så behövs normalt traktorburna redskap för till exempel jordbearbetning vår och höst, gödselspridning, etablering och skötsel av gröngödsling och gångar, transporter etc.

När det gäller maskinella arbeten som bara görs vid några enstaka tillfällen per år, till exempel plöjning och sådd av gröngödsling, kan man hyra in hela tjänsten från en maskinstation. Maskiner som används ofta under säsongen behöver finnas på plats, till exempel maskiner för jordbearbetning, precisionssådd, ogräsbekämpning och interntransporter.

Det behövs handredskap för odling samt verktyg, reservdelar och material för reparation och underhåll av redskap, bevattning, staket etc. Det behövs redskap för skörd, skördehjälpmedel, lådor, transportvagnar etc. Det behövs ytor och utrustning för efterskördsbehandling, för att putsa, tvätta, förpacka och lagra produkterna innan försäljning. Hur lösningarna ser ut beror på behoven.

Det finns regler för hygien och livsmedelssäkerhet som måste följas. Det behövs ytor, lokaler och utrustning för förvaring och hantering av gödsel, kompost och andra insatsmedel. Det behövs också rutiner för att ta hand om skörde-rester och annat komposterbart material från odlingen, källsortering av avfall etc.

Lokaler och utrymmen

Olika slags lokaler och utrymmen kan behövas för odlingen och för att skapa goda sociala förutsättningar för odlare och besökare. Om det inte finns lokaler i närheten med toalett, möjlighet att byta om och för handtvätt för odlare och besökare så kan man hyra en arbetsbod. Dessa lokaler och utrymmen kan ingå i hyran eller betalas separat.

Omklädningsrum med dusch kan också behövas för vissa typer av verksamhet. Kolla om det behövs bygglov. Det behövs också utrymmen för att förvara allt som behövs för att odla, till exempel maskiner, redskap, fiberduk, fröer och plantor. Det kan finnas behov att kyllagra produkter kortare eller längre tid innan försäljning. Om det inte finns lämpliga utrymmen i närheten kan man behöva hyra till exempel en kylcontainer.

Om man vill erbjuda olika sociala tjänster, som till exempel rehab och arbetsträning, eller ordna event, så är tillgång till en lokal med toalett, omklädningsrum och utrymme för värme och vila viktig. Om man ska ha aktiviteter på vintern behöver man ha vinterbonade utrymmen. Man kan till exempel använda ett växthus, som både förlänger odlingssäsongen och ger möjlighet till aktiviteter på vintern.

Våra partners

expoweralogo             framtidsutveckling logo