Så räknar du ditt pris – del 2

En av hemligheterna bakom ett företags framgång är att prissätta produkter på rätt sätt. Värdera dina produkter korrekt och det kan förbättra hur mycket du säljer och skapa grunden för ett företag som kommer att utvecklas. Välj din prissättningsstrategi fel och du kan skapa problem som ditt företag svårt kan övervinna.

Det finns en mängd olika typer av prissättningsstrategier. Det finns emellertid ingen formelbaserad metod som passar alla typer av produkter, företag eller marknader. Prissättning av din produkt innebär vanligtvis att du tar hänsyn till vissa nyckelfaktorer, bland annat förhållandet mellan kvalitet och pris, hur ditt företag och produkt uppfattas på marknaden, vad kunden är villig att betala, och hur mycket konkurrenter tar betalt.

Du ska tjäna pengar

Det första steget är att bli riktigt klar om vad du vill uppnå med din prissättningsstrategi: du vill tjäna pengar. Därför äger du ett företag. Att tjäna pengar innebär att du genererar tillräckligt med intäkter från att sälja dina produkter så att du inte bara kan täcka dina kostnader, utan också ta ut en vinst och kanske expandera ditt företag.

Det största misstaget som många företag gör är att tro att priset ensam driver försäljningen. Din förmåga att sälja är vad som driver försäljningen och det betyder att rätt marknadsföring och rätt försäljningsstrategi är det som avgör din framgång.

Det tillverkande företaget

I det tillverkande företaget köps råvaror, komponenter och halvfabrikat in för att förädlas till produkter. Dessa produkter distribueras och säljs sedan till kunder, t.ex. grossister, till andra företag för att ingå i deras produkt. Ett tillverkande företag har produktionsbyggnader, plats för lager, oftast stora investeringar i maskiner och verktyg. För ett tillverkande företag är det viktigt att resurserna, t.ex. människor och maskiner, utnyttjas fullt ut eftersom grundinvesteringarna är stora. Kalkyler görs för att optimera verksamheten.

Att ha full beläggning, full produktion, över en längre tidsperiod är inte så många förunnat. Förr i tiden hade man kanske råd att producera på lager och vänta på bättre tider. Detta är ovanligare idag. Vid ledig kapacitet gäller det att försöka fylla produktionen med annat - det blir viktigt att göra kalkyler på ersättningsproduktion. En ersättningsproduktion som kanske enbart täcker de rörliga kostnaderna och ger ett mindre bidrag för att täcka de fasta kostnaderna, dock inte fullt ut.

Självkostnads- och bidragskalkylering är det som används mest inom den tillverkande industrin.

Det tjänsteproducerande företaget

Det som kännetecknar ett tjänsteföretag är att tjänsten inte går att lagra. Om inte webbföretaget eller reklambyrån har någon order kan de inte producera "på lager". Säljer inte reseföretaget alla resorna är de osålda resorna förbrukade och kan inte lagras till ett senare tillfälle. Frisören som har tre timmar utan klippning en dag har förlorat den intäktsmöjligheten. Den stora kostnaden för ett tjänsteproducerande företag är personalen (utbildade för den verksamhet som bedrivs) samt lokaler och utrustning till dessa personer.

Många tjänsteföretag har säsongsvariationer. Genom att fördela årsarbetstiden ojämnt finns en viss möjlighet till dynamik hos företaget. Revisorer arbetar hårt kring årsskifte och i deklarationstider då arbetstiden per vecka kan vara mycket hög. Detta kompenseras sedan vid andra tillfällen under året med t.ex. längre ledighet i semestertider.

För att få en viss utjämning i beläggningen hos tjänsteföretag görs kalkyler på vad det intäktsmässigt innebär att sälja en "sista minuten resa", att ha familjerabatt på hotellrum över helger, införa "happy hour", "gå två men betala för en", halva priset före kl. 19.00 o.s.v.

Många tjänsteföretag lämnar offerter på uppdrag man vill ha. Till grund för offertpriset är oftast en kalkyl över hur många timmars arbete man tror sig behöva och vilket timpris företaget önskar ta ut. Timpriset är säkert också kalkylerat utifrån tänkt beläggningsgrad och de kostnader företaget har.

Timkostnadskalkyler uträknade med användandet av en s.k. kalkyltrappa är vanligt förekommande.

Varuhandelsföretaget

Varuhandelsföretaget, kan vara en butik i detaljhandeln, en grossist eller en partihandel, köper in varor för att sedan sälja dem vidare på ett effektivt sätt. För att vara så effektiva (och kunniga) som möjligt brukar varuhandelsföretagen vara specialiserade inom ett visst område, t.ex. kläder, skor, byggmaterial, möbler.

För många varuhandelsföretag har säsongen stor betydelse. En leksaksbutik har en stor del av årets försäljning koncentrerad till tiden före Jul, en klädbutik säljer vinterkläder på hösten och sommarkläder på våren. Får inte klädbutiken sålt sina sommarkläder innan hösten måste de bort genom t.ex. REA för att ge plats åt höst- och vinterkläder.

Varuhandelsföretaget måste göra kalkyler:

  • över vilket påslag man ska ha på varorna (sälja mycket med liten marginal eller lite med högre marginal)
  • över hur stort lager man behöver håll
  • inför olika prissättningsbeslut
  • över olika kampanjer m.m.

Både självkostnadskalkylering och bidragskalkylering används i varuhandelsföretag.

Våra partners

expoweralogo             framtidsutveckling logo