Kreativitet och entreprenörskap

Kreativt entreprenörskap har alltid varit en vital faktor för samhällets utveckling. Det bidrar med jobb, bättre levnadsstandard, teknologisk utveckling, m.m. Entreprenörer är ofta kreativa människor som tänker utanför boxen och ser möjligheter som andra har missat. 

En entreprenör drivs av nyfikenheten att se världen formas efter sina briljanta idéer. 

En entreprenörs uppgift är att analysera nuvarande tillvägagångsätt inom ett företag eller industri, för att identifiera om innovativa möjligheter existerar.

Människor har ofta en fallenhet att antingen vara analytisk eller kreativt lagda. Framgångsrikt entreprenörskap eftersträvar att båda hjärnhalvorna fungerar i symbios. 

Som entreprenör krävs det att man tänker i annorlunda banor än vad som anses vara normen. I tidigt stadie riskerar kreativa idéer att bemötas med viss skepsis, eftersom nya tankesätt ofta möter motstånd då de aldrig brukats tidigare. När en idé väl blivit normaliserad, finns sedermera ingen som ifrågasätter idéns ursprung, utan tas för givet.

Måste en entreprenör vara kreativ för att lyckas?

Nej, det finns även andra vägar. Visst går det även att duplicera en redan beprövad affärsidé, om det finns tillräckligt hög efterfrågan för ytterligare en aktör på marknaden. Många företag når framgång med den strategin, men det kan eventuellt innebära vissa problem. Företaget riskerar att alltid ligga ett steg efter i utvecklingen, såvida de inte har kompetens att optimera produkten ytterligare. 

Exempelvis har väldigt många nätcasinon på kort tid dykt upp på en snabbt växande spelmarknad, för att få en tårtbit av en stor efterfrågan. De flesta företag erbjuder precis samma produkter och tjänster; precis samma spel, från samma spelleverantörer som konkurrenterna. Därmed erbjuder de inte konsumenten någon särskild tjänst eller produkt som skiljer dem från alla konkurrenterna, utan litar helt på att efterfrågan är större än utbudet. 

I en marknads tillväxtfas finns det utrymme för flera nya aktörer att hoppa på tåget, och fylla en nyupptäckt efterfrågan. En möjlighet som sedermera stängs när marknaden har mognat, och endast de främsta aktörerna återstår i marknaden. Samtidigt som de mindre prominenta aktörerna kan tvingas lägga ned sin verksamhet eller blir uppköpta.

Villighet att misslyckas

Att vara en entreprenör innebär att man måste vara mycket hårdhudad. Det krävs ett hälsosamt förhållningssätt till risk. Därtill måste man kunna acceptera verkligheten när ens affärsidé inte är genomförbar, eller inte kan tillgodose efterfrågan i en marknad. Då krävs att man snabbt har förmågan att klippa av navelsträngen och gå vidare utan onödigt stora förluster. Något som kan vara svårt om man utvecklat en stark emotionell anknytning till företaget och anställda. 

Entreprenören bör ta kalkylerade risker som inte får förödande konsekvenser vid ett oönskat utfall. Det tillåter entreprenören att analysera, modifiera och därefter fortsätta sin företagsamhet, om den fortfarande visar potential.

“Definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annorlunda resultat” - Albert Einstein

youtuber 2838945 1920

Utbildningssystemets kreativa paradox

Dagens utbildningsystem har som uppgift att fostra framtidens briljanta entreprenörer och företagsledare. Paradoxen uppstår då framgångsfaktorerna mellan skolbänken och entreprenörskap skiljer sig avsevärt åt. 

Utbildningssystemet fokuserar nästan uteslutande på analytisk förmåga, som är oerhört viktigt i dagens samhälle, det ska inte förringas. Jämförelsevis så frångår utbildningssystemet nästan helt från kreativt tänkande, och kreativ problemlösning.

Dagens utbildningssystem belönar perfektion och straffar misstag. Eleven förväntas att göra rätt på första försöket, eller bli underkänd. Det finns inget utrymme att reflektera över misstag, samt justera och optimera en idé. Eleverna blir således livrädda för att begå misstag. Enligt flera superentreprenörer så anses misstag oerhört värdefulla, de är källan till den största värdeutvecklingen.

Kreativ miljö

I en miljö där rädsla för att göra misstag inte existerar, frodas kreativt tänkande. Att leva med en farhåga att ens kreativa idé kan anses dum eller felaktig, paralyserar den kreativa processen. Man måste vara helt frigjord från potentiell negativ feedback under den kreativa processen, för att sedan analysera idén utfall och validitet.

Kreativitet innebär i stor del att man provar sig fram. Ytterst få affärsidéer var fulländade vid första skissen. Entreprenören analyserar utfallet i systemet, samt korrigerar misstag tills en mer effektiv slutprodukt existerar. Vilket är motsatsen från hur akademisk framgång uppnås, där studenten förväntas göra rätt vid första försöket, utan möjlighet till att korrigera sitt misstag. 

Samtidigt uppstår ett kreativt dilemma. Det är svårt, kanske rentav omöjligt att akademiskt utvärdera en kreativ process, då det framtida utfallet är okänt. Eftersom kreativa tankar blir inte rättade genom att titta i facit.

Fler tankar om entreprenörskap finns här.

Våra partners

expoweralogo             framtidsutveckling logo