Artikel 2; Fokus på att mäta

Detta är en artikelserie i tre delar som ska vara till stöd för företagare med bra idéer att göra deras idéer bättre, mer användarvänliga och mer hållbara. Tanken är att guida er med utmärkta idéer att göra utmärkta produkter och tjänster. I den här artikeln tar Jenny Tolf från Userminds AB upp vikten av att mäta och dokumentera resultat för förbättring och hur användartester kan utföras. 

Mäta eller dokumentera resultat

Mäta kan vara det tråkigaste som finns enligt vissa medan andra tycker att det är en absolut nödvändighet. Vid bakning är det ganska viktigt att mäta kvantiteten av vissa ingredienser för att få till ett perfekt resultat, medan andra ingredienser är mindre viktiga och det går att höfta efter tycke och smak. Ungefär på samma sätt är det med mätning inom användarvänlighet då mätning handlar om rätt mängd och rätt underlag som bidrar till rätt beslut och förbättring.

Definitionen på mätning är ”en numerisk kvantifiering av olika attribut”. Synonymer till ordet mäta är exempelvis fastställa, bestämma, värdera och bedöma. I utvecklingsprocessen är mätningen är en ganska viktig del då den kan visa förbättring mellan olika utvecklingsloopar. Ett exempel som kan vara enkelt att relatera till är vågen som mäter antal kilo. Vikt innan jul och vikt efter jul. Vad blev resultatet? Hur och vad kunde ha gjorts annorlunda för att resultatet skulle ha blivit olika? En viktig aspekt vid mätning är att kunna repetera exakt samma mätning, alltså ska mätningen vara repeterbar och uppgiften ska kunna utföras av flera olika personer.

Varför mäta

Om en entusiastisk entreprenör håller på med en omfattande produktutveckling, och har fullständig vetskap på hur och vad resultatet ska bli och entreprenören tror på sin produkt eller tjänst. Är det då nödvändigt att mäta och dokumentera en massa olika data och vad personer tycker? Absolut, för problem kan synliggöras och det kan vara ett sätt att hitta områden där användarna har svårigheter eller där designen inbjuder till situationer där förståelsen, konstruktionen eller funktionaliteten brister. Det kan även ge en insikt om förbättringsområden, vilka användargrupper som kan inkluderas och hur helheten kan göras bättre samt att användarens förväntningar uppfylls.

Då människan är en ganska otålig varelse till naturen och om något tar för lång tid ger människan upp, blir sur får dålig känsla och eventuellt inte vill spendera mer kraft och energi mer på att slutföra. En simpel tidmätning kan vara det som sparar pengar i den här utvecklingsprocessen då framtida fokus kan läggas på att förbättra produkten för en mer träffsäker design.

Vad mäta

Att mäta vikt, längd eller tid är enkelt, men hur mäts användarvänlighet? Användarvänlighet kan brytas ned i till exempel; förstår användaren vad den ska göra, om uppgiften kunde fullföljas, hur många och vilka fel gjordes innan uppgiften kompletterades, hur lång tid tog det? Vad tyckte de? Vilka personer gjorde vilka fel och varför? Förstår användaren den övergripande strukturen och hur snabbt gick det? Hur nöjd var användaren och hur enkelt tyckte användaren att produkten var att lära? Även frågeställningar som hur användbar var produkten i sin helhet genom hela livslängden? Varför gjorde användaren just de misstagen? Hur intuitiv är det?

Här finns inga begränsningar. Med lite frågvishet och kreativitet går det att hitta på en rad olika faktorer att mäta. Varje mätning kan bli en utvecklingsprocess i sig. Att vara lyhörd, analyserande och självkritisk är bra egenskaper för att lära sig av sina egna misstag mellan de olika utvecklingslooparna.

AdobeStock 420202546

Hur mäta

Att veta hur man ska mäta något är en ren vetenskap i sig och många böcker har skrivits i ämnet. Det finns massor av metoder som är mer eller mindre komplexa att följa. Ibland inkluderar de olika metoderna komplicerade mätinstrument, formler eller dataprogram.

Dock är många av faktorerna som rör användarvänligheten enkla att få fram genom att ställa enkla öppna frågor till användarna, ”gå i en användares skor” och förstå varför vissa fel uppstår. Endast med ett simpelt tidtagarur går det att komma långt. Det enkla tar oftast inte lång tid och det kostar inte mycket pengar utan vinningen i sig är desto större.

Att planera hur mätningen ska utföras är grunden till ett pålitligt resultat. I den här fasen planeras även antal användare som ska vara med i mätningen samt annan fakta som kan ha inverkan på resultatet, som exempelvis ålder, förkunskaper, när personen fick sitt körkort, vilket operativsystem på mobiltelefon som personen använder mest frekvent, hur ofta personen är utomlands, om personen cyklar till och från arbetet året runt och så vidare.

Analysera och identifiera

Exempelvis tar det 5 minuter för en professionell montör att montera ihop en specifik möbel, medan medeltiden för ett antal icke professionella montörer tar det i genomsnitt 15 minuter och varje amatörmontör gör 3 stora fel var. En del fel är samma för alla amatörer, medan vissa fel är specifika men de flesta montörer får göra om minst ett moment på grund av oförståelse. I det här fallet är analysen av resultatet det moment som kommer att ge mest vinning i processen inte själva mätningen i sig.

Det finns ytterligare ett enkelt exempel som visar på vikten av mätning, analys och identifiering. Tänk dig att du lagar mat. I slutet av tillagningen tillsätter du lite salt och peppar. För att se om det är tillräckligt smakar du av, ett sätt att analysera om det är bra eller inte. Sedan börjar smaklökarna processa informationen. Efter processen identifieras det att exempelvis mer salt behövs. När maten sedan serveras kommer samma analys och identifiering att göras av de som äter maten. Varje person kommer att ge sin syn på smaken. Det som kommer fram kan vara att det kanske behövs mer vitlök, mindre salt, mycket mer peppar och så vidare. Många olika åsikter kommer fram.

När det gäller att ha med användare i processen gäller att ju fler personer som tillfrågas desto enklare är det att se ett mönster. Ju större antal personer som tillfrågas desto färre nya insikter kommer fram och det är lättare att se det övergripande resultatet, enklare att sammanfatta och lättare att urskilja de som gör något annorlunda.

Generellt gäller att det är analysfasen som ger mest när den slutgiltiga användaren tillfrågas och olika faktorer mäts. Det är här det magiska sker!

Tips från coachen

• Bestäm från början vilken faktor som är viktig, exempelvis att förståelsen är hög, att det tar kort tid att använda eller att användaren inte gör några misstag.
• Planera mätningen noga in i minsta detalj.
• Subjektiva åsikter är också en slags mätning.
• Vad en person tycker och berättar utanför protokollet är oftast det som har mest betydelse.
• “True usability is invisible”.

Coachen i det här fallet heter Jenny Tolf, och hon driver företaget Userminds AB och hennes expertis ligger inom området testning där människan är i fokus.

Våra partners

expoweralogo             framtidsutveckling logo          tipsom.se

image