Delningsekonomi – del 2
Det poppar upp nya tjänster hela tiden som går ut på att fler delar på ägandet, lånar ut sina tillgångar, skänker bort eller säljer istället för att slänga, eller helt enkelt byter grejer med varandra. Men, hur fungerar det med skatten? Vad gäller?
Den nya ekonomin innebär också en del utmaningar, och både Konsumentverket och Skatteverket har börjat titta närmare på hur delningsekonomin ska passa in i det regelverk och de lagar som finns kring till exempel konsumentskydd, inkomstskatt och arbetsgivaravgifter.
Det finns många fördelar med delningsekonomin, den skapar möjligheter för den enskilda konsumenten att spara pengar eller frigöra pengar som man kan lägga på annat. Att dela resurser mellan varandra och återbruka är också bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom att byta grejer med varandra slipper vi slänga det vi inte längre vill ha, samtidigt som vi får någonting vi faktiskt behöver.
Men det kan finnas tillfällen där det vanliga konsumentskyddande regelverket inte gäller.
Skriv rätt avtal
Var noga med vem du ingår avtal med. Det gäller att vara uppmärksam när man använder de här tjänsterna ex. när man köper och säljer varor och tjänster med hjälp av digitala verktyg. Det är väldigt viktigt att hålla ordning på vem det är du ingår ett avtal med. Även om du till exempel hittar någon som vill hyra din villa ett par veckor under sommaren via Airbnb, så är det den enskilda hyresgästen som du har ett avtalsförhållande med. Airbnb är bara en förmedlare.
Det är viktigt att vara extra noga med vem man väljer som hyresgäst, eller vem man väljer att hyra av. Du ska välja en bra person, någon du känner att du kan lita på. Det är grunden för att slippa problem om det skulle hända något. Om det finns möjlighet att kontrollera personen, till exempel genom betyg eller referenser på förmedlingssajten – gör det.
När du hyr ut din villa är det så klart ännu känsligare än om du hyr ut din borrmaskin under några timmar. Men oavsett vilket är det alltid du som enskild person som är ansvarig för det avtal ni ingår.
Kolla upp ansvarsfrågan
Detsamma gäller om du själv hyr något. Om du hittar en motorsåg på en delningssajt och hyr den för att fixa till en ny häck på din tomt och sågen går sönder, då kan det vara ditt ansvar.
Ofta finns det en ansvarsförsäkring i hemförsäkringen som täcker den här typen av skada. Men det är viktigt att kolla upp det innan. Likaså om du själv hyr ut något, kolla gärna om den personen har ett tillräckligt försäkringsskydd om något skulle hända.
Vissa av de här nya sajterna erbjuder själva någon form av juridiskt skydd, antingen från start eller som en tilläggstjänst. Men de allra flesta ser sig bara som förmedlare och tar alltså inget ansvar för om någonting händer.
Du kan betraktas som arbetsgivare
Den andra viktiga aspekten att tänka på när du använder förmedlingstjänster har med skatter och avgifter att göra. Säg att du använder en sajt för att hitta en person som kan gå ut med din hund när du själv är på jobbet. Beroende på hur mycket du sedan betalar den personen under ett år kan du i juridisk mening bli en arbetsgivare. Det innebär att du ska betala in sociala avgifter, göra skatte-avdrag och rapportera in en kontroll-uppgift till Skatteverket.
Här är det lätt att göra tankefelet att det är förmedlingssajten som är arbetsgivare, men så är det alltså inte. Det är du själv som ingår ett avtal, och om du inte betalar in sociala avgifter och gör skatteavdrag så kan det räknas som svartjobb.
Samma sak gäller om du själv lägger upp en annons där du erbjuder dig att klippa gräsmattor i grannskapet med din nya fina traktorgräsklippare. Då är du skyldig att rapportera det som inkomst i din deklaration. Beroende på hur mycket du tjänar finns sedan ett grundavdrag som kan innebära att du inte behöver betala inkomstskatt, men summan ska ändå alltid deklareras. Du kan också vara skyldig att betala egenavgifter.