Neuromarknadsföring
En stor del i arbetet som marknadsförare är att lista ut hur potentiella kunder reagerar på olika typer av budskap. Hur skapar man attraktiva kampanjer som väcker positiva känslor hos målgruppen? Vilken är den bästa vägen att gå för att väcka intresse?
Dessa är frågor som marknadsförare traditionellt kommit fram till genom att mäta resultat med olika typer av marknadsundersökningar. Med den senaste tekniken inom neuromarketing kan förutsättningarna dock ändras.
Neuromarketing, på svenska neuromarknadsföring, är användningen av neurovetenskap inom marknadsföring. Med hjälp av verktyg som funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) och Elektroencefalografi (EEG) kan forskare få reda på hur personer reagerar på olika typer av stimuli. Med hjälp av en hjärnskanner kan ett företag mäta vilka delar av hjärnan som aktiveras när en person tittar på en reklamfilm. Detta innebär att man kan tillgång till värdefull information om kundernas reaktioner som inte kan mätas genom traditionella marknadsundersökningar.
Stort användningsområde
Även om neuromarknadsföring fortfarande är i sin linda har tekniken redan börjat användas inom ett flertal olika områden.
Ett exempel är i Turkiet där neuromarknadsföring har använts för att mäta hur personer reagerar på politiska tal. Blir publiken engagerad av vad som sägs? Vilka delar av talet är de mest kraftfulla? Resultaten fås genom att mäta hjärtpuls och hjärnvågor hos åhörarna.
Även ett flertal storföretag har insett möjligheterna med att använda neurovetenskap i marknadsföringssyfte. Exempelvis genförde YuMe, Nielsen och Horizon en neuromarketing-studie i 2015 för att ta reda på hur personers reaktioner skiljer sig baserat på en skärms storlek.
Resultaten visade, tvärtemot hypotesen, att de små skärmarna väckte i särklass starkare känslor än större skärmar.
Gör vi människor alltid som vi säger?
Den danska marknadsföraren Martin Lindström släppte år 2008 boken ”Buyology: Truth and Lies About Why We Buy”. I boken skriver Lindström att marknadsförare egentligen inte vet vad som driver kunderna eftersom vi människor i grund och botten är irrationella varelser som sällan gör vad vi säger. Detta är anledningen, enligt Lindström, till att traditionella marknadsundersökningar inte ger korrekt information om vad kunderna egentligen vill ha.
Modeföretaget Trendhim gjorde nyligen en studie som går i linje med Lindströms resonemang. Inför julhandeln ville man ta reda på vilken typ av klappar som kunderna ville ha – hårda eller mjuka. I början av studien sa 66 % av deltagarna att de föredrar hårda paket. Resultaten från hjärnskannern avslöjade dock något annat – hela 90 % av deltagarna föredrog de mjuka paketen. Mer än hälften av deltagarna i studien sa en sak, men föredrog en annan.
I takt med att tekniken fortsätter utvecklas och bli mer tillgänglig är neuromarketing högst troligt något vi kommer att få se mer av i framtiden.
Gästinlägg från Martin Johansson - Trendhim
