Fler vill starta nya friskolor
Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Möjligheten att det införs vinstreglering verkar inte ju ha någon dämpande effekt på viljan att driva skola. Enligt Skolinspektionen har mängden ansökningar om att starta en ny friskola ökat med drygt 10 procent sedan i fjol.
Friskola är en skola som inte drivs av offentliga sektorn, men som huvudsakligen finansieras av skattemedel. Detta skiljer friskolor från privatskolor, som helt eller delvis finansieras med elevavgifter. Friskolor kan ha olika typer av ägare, exempelvis stiftelser, vinstorienterade privata företag eller icke-vinstorienterade ideella organisationer.
Kommunal utbildning i privat regi
Skolan som drivs i kommunal regi inkluderar bland annat förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola, kommunal vuxenutbildning, fritidsverksamhet och skolbarnsomsorg.
Skolsektorn drivs av valfrihet, det vill säga, det är eleverna som väljer vilken skola de vill gå till. Alla elever har en skattefinansierad skolpeng som följer med till den skola som eleven väljer. Det är så skolor finansieras, kommunal skola som friskola. Skolpengen till fristående skolor beräknas utifrån kommunens budgeterade kostnad för sin skolverksamhet vilket innebär att skolpengen är lika stor oavsett om man väljer en kommunal eller fristående skola. I vissa fall kan däremot skolpengen innehålla ett tilläggsbelopp för elever som exempelvis har behov av särskilt stöd.
Dagens regler formades i den så kallade friskolereformen som kom 1992. Friskolereformen hade till syfte att införa ett system där samma villkor skulle gälla både för kommunala skolor och för friskolor. Detta innebar bland annat att eleverna kunde finansiera sin skolgång i en friskola med den kommunala skolpengen vilket tidigare inte varit möjligt. Friskolor är därmed inte tillåtna att ta ut någon form av avgift för studier från eleverna. Detta skiljer friskolorna från privatskolor, där det är tillåtet att ta ut en avgift för skolgången. Det finns endast ett fåtal privatskolor i Sverige.
Friskolereformen innebär dessutom att Skolverkets regler kring vad som måste ingå i en utbildning gäller för kommunala skolor liksom för friskolor. Grundkunskapen ska därmed vara samma för de elever som gått kommunal skola som för de elever som gått friskola. Detta mäts bland annat genom de nationella prov som är obligatoriska för alla elever.
Friskolor i aktiebolagsform
Aktiebolag är den vanligaste driftsformen för friskolor.74 procent av friskoleeleverna går i skolor drivna som aktiebolag. Totalt sett handlar det om 180 000 elever. Totalt sett går 74 procent av samtliga friskoleelever inom grundskolan och gymnasiet i AB-skolor. Särskilt bland fristående gymnasieskolor är aktiebolagsformen vanlig.
Jämfört med samtliga driftsformer, offentliga såväl som privata, går sammanlagt 12,5 procent av Sveriges elever inom grund- och gymnasieskolan i AB-skolor. Högst är andelen i Stockholms län där en av fem elever går i en friskola driven som ett aktiebolag. Lägst är andelen i Kalmar län där endast 5 procent av eleverna går i sådana skolor.
Ser man istället till antalet elever (se tabell nedan) går sammanlagt 180 000 elever i AB-skolor. Enskilt flest, 33 000 elever, återfinns i Stockholm. Tvåa på listan ligger Göteborg där nära 15 000 elever går i skolor drivna som aktiebolag.
Friskolor i siffror
15 procent av eleverna i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan går i en friskola.
Under läsåret 2017/18 fanns 820 fristående skolenheter inom grundskolan och 433 fristående skolenheter inom gymnasieskolan. Sedan friskolereformen 1992 har antalet friskolor och friskoleenheter i Sverige ökat.
85 procent av de aktörer som driver friskolor har endast en skola.
