Intresset för hur vi människor förhåller oss till det som vi äter har på senare tid vuxit mer och mer. Det faktum att vår planets klimat genomgår mer annorlunda förändringar än normalt har antagligen och förhoppningsvis inte missats av någon. Media levererar rapporter om ett våtare och kallare klimat i vissa områden, och å andra sidan ett torrare och varmare klimat på andra platser.

Vårt jordklots klimat förändras till det sämre och har blivit allt mer oförutsägbart. Med enormt stor sannolikhet beror det på den utbredda förbränningen av fossila bränslen världen över som vi människor startade explosionsartat i och med industrialismen.

För att mänskligheten ska leva vidare på planeten behöver vi uppnå en hållbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och främst i tre aspekter nämligen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. En etisk aspekt ser även ut att vara på väg att ansluta till de övriga tre, vilket skulle främja den sociala aspekten som varit underordnad de övriga två. Etiken skulle därmed kunna balansera begreppet hållbar utveckling.

Matindustrin är inte hållbar

Ett industrialiserat jordbruk innehållandes konstgödsel, bekämpningsmedel i form av olika gifter samt genmodifierade grödor är inte hälsosamt varken för djur, natur eller människor för den delen. Eftersom det är en global industri sker transporter hit och dit över hela världen, vilket leder till att snittlivsmedlet i matvaruaffären transporteras cirka 2 400 kilometer från jordbruk till konsument. Antagligen är transporten ännu längre på grund av varors komplexa sammansättning.

Många människor har i och med detta system fått ett dåligt förhållande till mat, och dess roll i våra liv är inte lika påtaglig som förr. De långa transporterna tillsammans med framställningen kräver ofantliga mängder olja, vilket gör att vi rent av kan sägas äta denna svarta klibbiga sörja dagligen. Nästan åtta fat behövs för att föda en amerikan under ett år. De flesta länder världen över importerar huvuddelen av sin mat, vilket leder till en skörhet och utsatthet för dagens städer och länder.

Om matindustrins leveranser skulle upphöra har de flesta västerländska storstäder mat till sina invånare som räcker för tre dagar. Var och en kan njuta av nio måltider, levererade från matvarubutikernas lager, innan den riktiga krisen bryter ut. På grund av sinande bränsleresurser kan det bli svårare att importera mat i framtiden, vilket gör att lokal produktion av mat inom våra städer är nödvändig.

Vad är stadsodling?

Stadsodling innebär att outnyttjade platser i staden tas i anspråk, med avsikt att användas för odling. Exempel på stadsodling är odling som sker på bostadsgårdar, lägenhetsträdgårdar, balkonger, i eventuella stadsdelsträdgårdar och i andra stadsodlingsprojekt. I de sistnämnda stadsodlingsprojekten är det odlingskooperationer och föreningar som hyr mark av kommunerna. Villaträdgårdar är den största resursen för odling i staden. För dem som bor i lägenhet och vill odla är kolonilotten (både med eller utan stuga) det vanligaste alternativet.

Villaodlandet och odlandet på koloni- och odlingslotter har funnits sedan en längre tid men bör alltså ingå i begreppet. Det är intressant att tänka på hur mycket mark som egentligen finns till förfogande ur odlingssynpunkt i och med villaträdgårdarna i staden. Om dessa skulle användas i större utsträckning skulle stadens självförsörjning öka markant.

Att stadsodling har blivit ett aktuellt ämne på sistone i Sverige beror först och främst på de projekt som odlingskooperationer och föreningar genomför, där mark hyrs av kommunerna.

Andra typer av stadsodling, med mer företagsekonomisk verksamhet, dyker framför allt upp i västerländska storstäder. Odlandet sker först och främst konventionellt på marknivå men här har även takodlandet satt fart, vilket tydliggör en ny dimension av tillgängliga stadsodlingsytor.

Synsättet att odla vertikalt i städer är också på frammarsch här. Stadsodling kan alltså även ske vertikalt inomhus, antingen i befintliga hus eller i nybyggda växthus av glas, där modellen är ett självförsörjande system med olika verksamheter som drar nytta av varandra. I dessa stadsodlingar belägna inomhus används hydro- och aquaponiska odlingssystem.